Oj..

       Publicerat 2016-10-27 » 13:43:30 | Me and my life
Hemskt va de var längesen jag skrev nu då? Varit fullt upp som vanligt så jag har inte haft tid, eller lust. 
 
Vad som har hänt sen sist? Ganska mycke ändå faktiskt. Melvin var ju i den värsta trotsen någonsin sist jag uppdatera men de har lagt sig till stor del. De enda som kvarstår nu är de dagliga bråket när han ska hem från förskolan och när vi är iväg å handlar mat. Troligtvis de absolut värsta han vet å de är en total omöjlighet för mig att åka iväg med honom ensam å handla. Han vägrar sitta i kundvagnen å trycker jag ner honom ändå så klättrar han upp direkt å ställer sig upp så jag kan liksom inte köra vagnen. Springer han själv så är han väck på 3 sekunder så de är inte heller något alternativ. Jaja, man kan ju inte få allt här i världen. För några veckor sen ville han inte göra någonting alls å vi bråka hela tiden så jag är nöjd ändå. 
 
Hans tal å prat har utvecklats något enormt under denna tiden iallafall. Han har haft de väldigt svårt att härma oss förut, precis som att bokstäverna bara blandas ihop å han inte fick ihop de men från förra veckan härmar han rakt av å kan säga jättemånga ord hur rent å fint som helst. Han lärde sig å räkna till 10 på bara några få dagar och nu har han börjat sätta ihop ord dessutom. Tror de har varit väldigt frustrerande för honom, såklart, att inte kunna få fram vad han menar så de är kanske därför han har lugnat sig avsevärt med allt annat också? Jättekul å se iallafall, å han är riktigt rolig just nu :) Dags för koll på BVC på Måndag. Ska bli intressant å se om han blir lika blyg som vanligt eller han kan visa upp va han kan. Ja, även å se hur mycke han växt såklart. Kanske få lite tips ang hans mat som fortfarande är totalt omöjlig.... 
 
För någon vecka sen blev han dålig igen iallafall, i förkylning, å även denna gången fick han en hemsk hosta direkt. De var inget direkt konstigt så som vi reagerade på förrän på Söndagen då hans andning var jätteansträngd å han fick indragningar mellan revbenen å uppe i halsgropen. Åkte in på akuten på kvällen eftersom de inte blev bättre å de var tur att vi gjorde de då dem sa att han hade de väldigt jobbigt med andningen.. Små barn klarar de ett tag men sen orkar inte deras kropp kompensera längre å de kan gå snabbt när kroppen inte orkar tydligen. Iallafall, vi fick efter lite undersökningar och ett samtal med läkaren veta att Melvin har astma, tyvärr. Visst, de ger svar på väldigt mycke eftersom han alltid blivit så fruktansvärt dålig vid förkylningar å varför han får de jobbigt med andningen vid vissa tillfälle - men de är tråkigt ändå såklart! De som är skönt är ju att vi nu kan hjälpa honom på ett annat sätt å när vi väl fick hjälp så gick den värsta hostan över på ett par dagar å andningen blev bättre för honom betydligt fortare än vad de gått förr. Nu har han dessutom äntligen fått byta vårdcentral också eftersom Perstorps vårdcentral uppenbarligen är totalt inkompetenta å inte ens borde få ta hand om människor som behöver vård. Punkt.
 
Ja, å annars då? Min foglossning sitter där den sitter.. Vissa dagar är bättre än andra å vissa blir jag totalt låst å kan i princip inte röra mig ifrån sängen. Jag fortsätter å vila vid varje tillfälle jag kan iallafall.. Marcus har börjat på ovanvåningen nu så han är där oftast en dag på helgen å jobbar. Eftersom han träffar Melvin så lite i veckorna så försöker vi umgås allihopa en dag på helgen iallafall.. Graviditeten går så jäkla snabbt nu å jag har helt ärligt talat lite panik. Idag är de 65 dagar kvar!! De är ju typ ingenting? Tänk bara hur snabbt en vecka går liksom? Klart jag vill träffa lillasyster å bli av med magen å inte vara gravid längre - men de är skrämmande också å jag är livrädd inför förlossningen. Med Melvin var jag mer peppad å tänkte att äh, klart jag kommer fixa de...nu tänker jag mer att jag kommer dö. Typiskt mig, inte alls dramatisk eller så, haha.
 
Imorgon är de dags för läkarbesök i Hässleholm igen. Ska bli intressant å se vad dem kommit fram till för medicinering som borde passa mig efter förlossningen. Dem har ju hela min historia å jag har helt ärligt tappat hoppet lite om att hitta en medicinering som kan passa mig. Har man provat typ 10 olika preparat så blir man ganska less.. Aja, vi får se helt enkelt.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0