Oj..

       Publicerat 2016-10-27 » 13:43:30 | Me and my life
Hemskt va de var längesen jag skrev nu då? Varit fullt upp som vanligt så jag har inte haft tid, eller lust. 
 
Vad som har hänt sen sist? Ganska mycke ändå faktiskt. Melvin var ju i den värsta trotsen någonsin sist jag uppdatera men de har lagt sig till stor del. De enda som kvarstår nu är de dagliga bråket när han ska hem från förskolan och när vi är iväg å handlar mat. Troligtvis de absolut värsta han vet å de är en total omöjlighet för mig att åka iväg med honom ensam å handla. Han vägrar sitta i kundvagnen å trycker jag ner honom ändå så klättrar han upp direkt å ställer sig upp så jag kan liksom inte köra vagnen. Springer han själv så är han väck på 3 sekunder så de är inte heller något alternativ. Jaja, man kan ju inte få allt här i världen. För några veckor sen ville han inte göra någonting alls å vi bråka hela tiden så jag är nöjd ändå. 
 
Hans tal å prat har utvecklats något enormt under denna tiden iallafall. Han har haft de väldigt svårt att härma oss förut, precis som att bokstäverna bara blandas ihop å han inte fick ihop de men från förra veckan härmar han rakt av å kan säga jättemånga ord hur rent å fint som helst. Han lärde sig å räkna till 10 på bara några få dagar och nu har han börjat sätta ihop ord dessutom. Tror de har varit väldigt frustrerande för honom, såklart, att inte kunna få fram vad han menar så de är kanske därför han har lugnat sig avsevärt med allt annat också? Jättekul å se iallafall, å han är riktigt rolig just nu :) Dags för koll på BVC på Måndag. Ska bli intressant å se om han blir lika blyg som vanligt eller han kan visa upp va han kan. Ja, även å se hur mycke han växt såklart. Kanske få lite tips ang hans mat som fortfarande är totalt omöjlig.... 
 
För någon vecka sen blev han dålig igen iallafall, i förkylning, å även denna gången fick han en hemsk hosta direkt. De var inget direkt konstigt så som vi reagerade på förrän på Söndagen då hans andning var jätteansträngd å han fick indragningar mellan revbenen å uppe i halsgropen. Åkte in på akuten på kvällen eftersom de inte blev bättre å de var tur att vi gjorde de då dem sa att han hade de väldigt jobbigt med andningen.. Små barn klarar de ett tag men sen orkar inte deras kropp kompensera längre å de kan gå snabbt när kroppen inte orkar tydligen. Iallafall, vi fick efter lite undersökningar och ett samtal med läkaren veta att Melvin har astma, tyvärr. Visst, de ger svar på väldigt mycke eftersom han alltid blivit så fruktansvärt dålig vid förkylningar å varför han får de jobbigt med andningen vid vissa tillfälle - men de är tråkigt ändå såklart! De som är skönt är ju att vi nu kan hjälpa honom på ett annat sätt å när vi väl fick hjälp så gick den värsta hostan över på ett par dagar å andningen blev bättre för honom betydligt fortare än vad de gått förr. Nu har han dessutom äntligen fått byta vårdcentral också eftersom Perstorps vårdcentral uppenbarligen är totalt inkompetenta å inte ens borde få ta hand om människor som behöver vård. Punkt.
 
Ja, å annars då? Min foglossning sitter där den sitter.. Vissa dagar är bättre än andra å vissa blir jag totalt låst å kan i princip inte röra mig ifrån sängen. Jag fortsätter å vila vid varje tillfälle jag kan iallafall.. Marcus har börjat på ovanvåningen nu så han är där oftast en dag på helgen å jobbar. Eftersom han träffar Melvin så lite i veckorna så försöker vi umgås allihopa en dag på helgen iallafall.. Graviditeten går så jäkla snabbt nu å jag har helt ärligt talat lite panik. Idag är de 65 dagar kvar!! De är ju typ ingenting? Tänk bara hur snabbt en vecka går liksom? Klart jag vill träffa lillasyster å bli av med magen å inte vara gravid längre - men de är skrämmande också å jag är livrädd inför förlossningen. Med Melvin var jag mer peppad å tänkte att äh, klart jag kommer fixa de...nu tänker jag mer att jag kommer dö. Typiskt mig, inte alls dramatisk eller så, haha.
 
Imorgon är de dags för läkarbesök i Hässleholm igen. Ska bli intressant å se vad dem kommit fram till för medicinering som borde passa mig efter förlossningen. Dem har ju hela min historia å jag har helt ärligt tappat hoppet lite om att hitta en medicinering som kan passa mig. Har man provat typ 10 olika preparat så blir man ganska less.. Aja, vi får se helt enkelt.
 
 
 

Tisdag.

       Publicerat 2016-10-05 » 11:43:41 | Me and my life
Jo då, vi kom iväg i helgen - men de blev inte riktigt som vi hade tänkt då vi för tillfället tampas med en gaaaaaanska trotsig unge.. 2,5 års-trots eller va dem nu vill kalla de? I vilket fall som så vill han ingenting, ska ingenting och visar de väldigt tydligt. Melvin har alltid haft humör och visat att han varit missnöjd ganska så övertydligt men nu är de extremt. Vi går upp två timmar innan han ska vara på förskolan å jag kan säga att 1½ timme av dem går ut på att bråka, tyvärr. De är skittråkigt, för jag har så pass ont och kan inte ha honom hemma med mig, men den tiden vi väl är tillsammans så vill jag såklart inte att vi ska bråka å va ovänner.. 
 
Vi åkte iallafall upp till Göteborg för att besöka Liseberg då Melvin älskar karuseller, å de gjorde han denna gången också, under tiden han satt i en... All annan tid gick tyvärr ut på att vägra vagnen, vägra vara i famnen, skrika för att man ska stå i kö och försöka komma loss ur famnen genom att sparka och fäkta.. Japp. SÅ. tråkigt! När vi sen gick på restaurang på kvällen för att äta så vägrade han sitta i sin stol, vägrade sitta hos Marcus, vägrade äta (de har han iofs gjort sen han var 1) å han skrek så pass högt å skulle bara springa runt så Marcus fick gå ut med honom. Vår mat kom in å jag kastade i mig den, gick ut till Marcus å skickade in honom så han fick äta sin å sen gick vi. Mm, de var den kvällen. 
 
Det är precis som att allting som ska göras bara MÅSTE bråkas om. Varje gång vi ska byta blöja, byta kläder, ta på ytterkläder, gå ut till bilen, sätta sig i bilbarnstolen, borsta tänder..alltså ALLT. Vissa bråk orkar man ju bara inte ta, men just såna basala saker måste man ju göra, kan ju inte bara strunta i de.. De går liksom inte att prata med honom heller å förklara varför vi ska göra en viss sak eller säga att om vi tar på oss kläderna nu så kan vi gå ut å leka sen, för han skiter i vilket :p Allt som oftast måste jag alltså "göra de med våld", å då menar jag givetvis inte att jag slår ner honom utan jag får helt enkelt hålla fast honom.. Dessvärre är de inte de lättaste, med en mage som är i vägen och en unge som nu är ganska lång och krälar, sparkar, slåss för att komma ur greppet. Han har ju också förstått att min mage är ömtålig å att han får reaktion när han sparkar eller slår mot den, så tyvärr är det de han gör oftast, speciellt när vi ska byta blöja, å då måste jag ju gå undan och han hinner då sätta sig upp å springa iväg..... 
 
Ja, så så har vi de, VARJE dag för tillfället, å de är ganska tufft som sagt.. Sin sak om de varit kanske varannan dag å att han hade bråkat om nån sak å gått med på nån men icke, VARJE dag å ALLA moment ska bråkas om.. Tänker inte ens skriva å förklara hur mycke jag älskar honom för de vet nog folk att man gör ändå, men jag älskar inte trotsåldern å jag river snart av de lilla hår jag har kvar på huet för de gör mig knäpp.. 
 
Nu ska jag iaf äta lunch å sen ska jag ut på jakt efter gummistövlar till vår lilla trotsare ;) 
 
 
 

RSS 2.0