Uppdatering.

       Publicerat 2016-08-16 » 11:03:43 | Me and my life
Jaha, vad har nu hänt sen sist då? Herregud det är ju jättemycket.. Tror vi gör så att graviditeten får ett eget inlägg så kör vi på med allt de andra helt enkelt. Mm, så gör vi. 
 
Jag blev ju sjukskriven där igen efter att jag provade att börja jobba i Mars.. De sa sig kanske av sig själv att jag inte skulle klara de men eftersom jag var så påstridig så lät ju min läkare mig prova iallafall.. Jag träffade ju honom då också för sista gången i Maj, tror jag det va? Han skulle gå i pension och jag skulle därför bli förflyttad över till Hässleholm, men de har jag berättat om. I Juni var jag iallafall där och träffade min nya läkare. Jag hade inga som helst förväntningar men blev positivt överraskad iallafall, måste jag säga. Personen i fråga hade läst igenom ALLT, från början till nu liksom, stackars människa tänkte jag, haha. Var helt med på alla noter och alla mina problem ang medicinering osv osv, alltså behövde inte jag dra hela min livshistoria en gång till vilket jag är RIKTIGT tacksam för. "Ja, vilken resa du har varit med om" - jaha, har jag? Jag hänger liksom bara med i den här sjukdomen. Jag vet ju inte hur andra upplever den eller hur andras skov ter sig men personen tittade på mig som om de var synd om mig å som att jag var en skör vas från 1600-talet i princip. Nae nae nae, de är inte synd om mig, jag har bara haft lite otur :) 
 
Iallafall, för er som inte vet så får jag i 99% av fallen mina depressiva skov i September/Oktober å så har de varit sen början av min sjukdom, å eftersom min sjukskrivning går ut siste Augusti så tyckte inte den nya läkaren att de var något alternativ att jag då skulle börja arbetsträna i September. Mycket på grund av den inre stress som det ändå blir med att sätta igång samt att jag ju är gravid och därför inte kan äta någon medicin som varken stabiliserar eller som "puttar upp" humöret. Jag ser väl de logiska i de, absolut, jag tycker bara inte de är så spännande. Som ni vet vid detta laget så vill jag jobba och trivs inte med att gå hemma men samtidigt vill jag ju givetvis inte hamna i ett skov under graviditeten när jag redan är svajjig och lite mer skör än vanligt med tanke på 0 medicinering å 364 hormoner som åker runt i kroppen. Om man nu skulle hamna i ett skov under graviditeten så finns de tyvärr bara ett sätt att "hjälpa" å de är inläggning och ECT - vilket ni säkert förstår att jag definitivt inte är intresserad av!!! Like never again! Skulle jag någon gång bli så dålig att jag inte är kontaktbar så visst, men annars; NEJ!! ECT'n har gett mig försämrat minne och jag hatar att jag blev utsatt för de i Ängelholm under så oseriösa och okontrollerade former. Dem borde inte ens få driva psykiatrisk slutenvård på de sjukhuset, seriously. 
 
Jaja, nu blev det ett litet sidospår men skitsamma, läkaren å jag kom iallafall överens om att hon skulle ringa mig innan min sjukskrivning går ut så att jag fick tänka igenom de hon ansåg var bäst, alltså sjukskrivning fram till BF, och den tiden är nu på Torsdag. Jag kommer svara Ja fastän jag vill svara tvärtom. Min hjärna å min kropp samarbetar inte men så brukar de ju vara, så jag är van vid detta laget. Vi får ju dock se vad vårt kära försäkringskassan tycker men det borde inte vara något problem enligt läkaren som tycker de är ganska obvious att man inte ska utmana ödet vid en graviditet. 
 
Melvin har hållt sig någorlunda frisk under senvåren och försommaren så han har varit på förskolan 15 timmar i veckan, vilket har funkat bra. Vi fick klart renoveringen av husvagnen, eller ja, Marcus fick, så vi var ute med den i en helg i början på Juni. Den är helt underbart fin och passar perfekt för en mindre familj men nu har vi tyvärr blivit tvungna att sälja den, så den ligger på blocket as we speak. Efter att Marcus varit hemma i 11 månader och jag lika länge så har vi de inte så tjockt på kontot direkt, och eftersom att jag är gravid nu och det ju betyder att vi blir fler i familjen så måste vi ta tag i ovanvåningen så vi får fler rum. Ja, å därför måste vi alltså välja att sälja något å då blir de tyvärr husvagnen. Prioriteringar kallas de väl, I guess? 
 
Marcus har varit ledig 3 veckor nu i sommar så då har vi iallafall hittat på lite. Vi köpte en pool på Rusta eftersom vi höll på att svettas ihjäl, som vi badade i 1 gång innan de dåliga vädret kom - SÅ VÄRT!? Marcus har byggt staket och grindar runt halva huset, resten får vi ta nästa år. Vi har varit på dagsutflykter på lekland, Skånes djurpark, Lögnäs gård å Ullared. En natt spenderades uppe i Norrköping där vi besökte Kolmården, vilket fint ställe!! På vägen hem körde vi inom Söderköping å besökte Smultronstället, den mest kända glassbaren i Sverige som låg utmed Göta kanal. En liten kortare sommarledighet än vanligt med riktigt dåligt väder - dock har vi haft de bra ändå! Att vi ens kunde va lediga tillsammans och hitta på någonting får man vara glad för såklart. 
 
Vi vann minsann på postkodlotteriet också, å vi som aldrig vunnit någonting blev ju SÅ överraskade å glada. Äntligen kunde vi komma ifatt och kunna fylla på sparkontot - men då rasade bilen. Så jävla typiskt å så jävla väntat ändå, med vår otur, haha. Nu har vi snart varit utan den i en vecka så jag hoppas snart den är lagad, även om jag såklart inte ser fram emot att hämta ut skiten å betala notan. 
 
Från och med igår så började alltså Marcus jobba och Melvin är tillbaka på förskolan, å här seeeeder jag! Nej de är faktiskt "skönt" att jag sitter här eftersom jag har så in i helvetes ont av min foglossning.. Mer om de i ett annat inlägg som sagt. De är iallafall skönt med lite rutin igen, å även om jag inte är någon storälskare av vardagen så saknar man de lite när man varit ifrån de ett tag. Fråga mig om en månad igen, då tycker jag nog inte desamma ;) 
 
Nu har jag däremot lite att fixa här hemma innan de är dags för lunch å hämtning av Melvin. Vi hörs! 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0