Jul.

       Publicerat 2011-12-26 » 14:11:09 | Me and my life
Ja de har varit mycket nu i några dagar. Har ju varit lillejul å aftnar å gud vet allt. Har lyckats trycka undan allt vad känslor å ångest heter å firat jul med både Mamma å Pappa. Har varit väldigt skönt faktiskt. Fick presentkort, muffinsformar, lite annat inredningsplock, pengar, receptböcker, smycken osv osv i julklapp. Mycket nöjd.

Tja, sen igår mådde jag som ett överkört as hela dagen. Gick här å tvätta, plocka undan å dega i allmänhet. Zimpe å Martin kom upp på kvällen å drack kaffe å kolla på youtube-klipp. Mja.

Jag mår riktigt dåligt idag också. De enda jag behöver å ska göra idag är å köpa mat. Måste typ duscha å fixa till mig lite innan. De är typ så livet är.

I övrigt är jag så trött på folk att jag hade kunnat spy. Älskar att folk som inte har med saker å göra har problem med de, men dem inblandade funkar liksom bra? Ganska sjukt att de ska vara så. Ganska sjukt att man ska ta emot skit fastän folk inte vet vad saker å ting handlar om. Tar folk i fråga inte reda på vad som ligger bakom så är man ju heller ingen äkta vän å då kan man ju faktiskt dra åt helvete.

De är en ganska lätt division de. Ja, eller så kan man ju liksom komma hit istället å säga sin åsikt istället för folk som skickar SMS eller skickar anonyma kommentarer eller skriver på facebook! Känns ganska omoget faktiskt. Aja, alla är vi olika å tacka fan för det.

Allt som händer omkring en har massa bra saker med sig också, för man får alltid se vilka som står stadigast på marken när de blåser som värst.

Jättejobbig..

       Publicerat 2011-12-21 » 22:51:26 | Me and my life
Å sen blir de sju resor värre.. Jag har hela tiden trott att jag ska bli bättre igen om några dagar. Skillnaden på denna gången å dem andra är ju att jag då bara har tryckt undan de för att jag inte har trott de var så farligt.. Nu vet jag ju att jag har ett sorts fel å jag måste verkligen gå till botten med detta.

Jag har som sagt varit iväg idag å de var väldigt jobbigt. Ingenting jag orkar prata om nu heller.
Jag är helt slut i hela kroppen, känner en ångest som är jobbig på sitt vis för det är den som sitter i halsen å gör så man gråter bara man hör en låt eller någons röst. Vet inte vilken sorts som är bäst egentligen? Ingen. Såklart.
När man får allt svart på vitt framför sig så blir det på något vis väldigt jobbigt. Att ta in allting å så.
Mm. Sen var jag tvungen å handla, å gå på Apoteket, å de var lika jobbigt det. Ingen mat på hela dagen som vanligt utan två koppar kaffe var bensinet för min kropp idag.

Nu ikväll har Anna varit här, ätit tacos å så har vi bytat julklappar. Fick The Body Shop-produkter vilket jag älskar. Mango-lotion å tvål. Luktar helt underbart.

Ja, iallafall, nu ska jag för första gången på flera veckor gå å lägga mig klockan elva på kvällen. Jag är totalt slut i hjärnan å i hela kroppen å ångesten tar snart kål på mig. Måste nog gråta.

Bra?

       Publicerat 2011-12-21 » 02:17:34 | Me and my life
Vad är bra liksom?

För mig är det dem dagarna då här är folk HELA dagen, från de att jag vaknar till att jag går å lägger mig. Som idag. Tror jag har varit själv i en timme MAX. Då kopplas allt bort på något vis. Skönt vis.

Känner att ångesten inför imorgon kryper sig på så jag borde försöka sova istället.

Riktigt för mycket i min hjärna just nu för övrigt.
Nej sova var det.. Bäst så.

....

       Publicerat 2011-12-19 » 11:55:37 | Me and my life

Jag handlade iallafall.. Bättre än ingenting såklart. Soporna står kvar.

Somnade vid fem imorse, vaknar halv elva av alarmet. Försöker vända mina dygn rätt men just nu känns allt bara fel. Känns onödigt att vara uppe när allt jag vill är att sova. Hade kunnat sova bort halva livet. 

Har fått min tid till Ängelholm nu iallafall. Känns bra. Onsdag. Hoppas att en liten del kommer släppa efteråt. Först å främst ska jag till Vårdcentralen halv tre. Inte för att jag förväntar mig att dem ska förstå någonting, men jag måste ha ett nytt intyg. Göra mig själv till åtlöje framför en läkare som inte ens förstår. Känns sjukt jobbigt å onödigt när det handlar om en dag.

Ska gå ut med soporna idag också. Isåfall betyder de att det inte finns någonting jag måste göra imorgon, vilket är väldigt skönt.

Jag svävar bara ovanför allting just nu. Vill inte gå in på något djupare.


Söndag.

       Publicerat 2011-12-18 » 17:37:09 | Me and my life
Jag vet knappt vad det är för dag liksom.. Känns ganska fel.

Har haft en riktig dålig dag å en okej dag sen sist. Inatt var det riktigt hemskt. Låg i sängen och hörde massa ljud och de kändes som att någon var ute efter mig. Kändes som att någon skulle komma å mörda mig på fullaste allvar. De var ganska jobbigt, om man så säger.

De tar ganska mycket på en när man inte somnar förrän fem på morgonen å vaknar runt halv två. Man får en väldigt fel bild av verkligheten å jag har inte lämnat lägenheten på över en vecka om man ska bortse ifrån när jag kör å får min dagliga dos av mat. De är ju inte direkt så att jag äter när jag är ensam, så mina föräldrar göder mig varannan dag. Igår var det Mamma, idag är det Pappa.

Jag ska försöka ta mig till ICA efteråt. Detta känns som årets projekt faktiskt. Fastän jag vet att folk inte tittar på mig så känns de som att dem gör det. Som att de syns på mig att jag inte är normal. Slänga soporna måste jag också göra. Massa måsten som byggs på och blir större för varje minut typ.

Måste ringa Ängelholm imorgon igen, för tredje gången. Jag har fått en läkare nu och blivit lovad en tid inom två veckor men jag måste ringa igen. Måste ringa vårdcentralen också å fixa med allt. Är helt slut redan nu. Innan jag ens har börjat.

En sak i taget. Äta. Ica. Sopor. När jag har klarat det är jag nöjd för idag.

Helvete..

       Publicerat 2011-12-16 » 16:52:32 | Me and my life
Denna dagen är den värsta hittills, om vi ska bortse ifrån i Måndags då mamma fick köra in mig på psykakuten. Jag vill bara kräka upp allting i min kropp som känns helt dött. Jag har en sån sjuk ångest att jag bara precis vill försvinna. Jag har en fet sumobrottare som sitter på mitt bröst å jag kan fan inte andas.

Jag hatar mitt liv.

Fan låt mig bara vara ifred istället. Jävla helvetes ångest förstör mitt liv. Jag vill inte leva såhär. Jag vill inte vara apatisk, gråta å sen vara kall som sten. Jag vill känna någonting annat än hat mot mig själv och jag vill SPY ut allting. Allting som är fel och ångestfyllt och äckligt.

Orden bara blandas och jag vet inte skillnad på hat och likgiltighet. Hatar jag eller bryr jag mig bara inte? Jag vet inte. Jag vet ingenting.

Jag förstår verkligen att folk tar livet av sig när man ska behöva vänta i flera veckor på att få hjälp. Här har du två rör med theralendroppar å en sjukskrivning. Men tack för fan? Jag behöver inte theralen som bara gjorde mig värre. Jag behöver hjälp. Inom två veckor ja. Jo men om jag får fler såna här dagar då jag inte kan andas regelbundet så orkar jag inte.

Jag kommer aldrig ta mitt liv. Jag vill inte det. Jag vill inte dö - men jag vill inte leva heller om det ska vara såhär.

Hej..

       Publicerat 2011-12-15 » 19:34:02 | Me and my life
Varför jag väljer att låsa bloggen? Tja, de är väl lite för att jag vill kunna hålla koll på vilka som egentligen läser, speciellt nu när jag har hamnat i detta helvetet.
Jag vet ju att folk ger ut lösenordet så därför är det egentligen inte lönt att be er hålla hårt i de, men ni kan kanske tänka till en extra gång innan ni ger ut det isåfall? Försök visa lite respekt.

Jag vet inte riktigt var jag ska börja heller.. De känns liksom så överväldigande. Jag önskar att ni hade vetat allt istället så jag bara kunde kräkt ur mig allt det jag känner att jag behöver just nu. Sjukt jobbigt att veta var någonstans jag ska börja liksom.

Jag tror faktiskt inte jag orkar nu. De har varit en lång dag, även om jag vaknade klockan ett. Allt som händer just nu blir så stort för mig. Det räcker att någon kommer hit i en timme, sen kan jag va helt slut i hela kroppen å va tvungen att vila. Någon hade glömt stänga till frysen i Måndags så när jag öppnade den vart där is överallt, kunde varken öppna den eller stänga den. Inte öppna några lådor å få ut någon mat. Där kan jag ungefär förklara de som att jorden rasade. Allting bara kommer över en å känns helt sjukt stort. Bara böla, böla och böla tills jag ringde Mormor å Morfar som fick komma hit å styra upp allting.

De är jättesvårt att förklara hur jag känner och tänker, speciellt för folk som aldrig varit i samma situation. Ibland tänker jag att jag bara inbillar mig allting, att jag inte är sjuk i huvudet - men det är jag.

Det är väl de jag har insett nu, å de är väl de som gör så jävla ont?

Värdelöst.

       Publicerat 2011-12-14 » 18:39:57 | Me and my life
Är det fler som har de såhär på sin blogg? Allt jag skriver ----> försvinner ju. Alltså jag kan inte själv läsa de när jag skriver.

Jag är redan så in i helvetes omotiverad jag kan bli men jag behöver skriva av mig å jag får panik när de blir såhär. De har varit så i flera dagar..

Nån som vet hur jag ska göra? Hela skiten är ju åt helvete...


Lösenord.

       Publicerat 2011-12-12 » 21:06:50 | Me and my life
De här blir alltför personligt och jag känner just nu att jag är inne i en väldigt jobbig period i mitt liv. Jag tänker sätta lösenord på bloggen med andra ord.

Jag låser den på Onsdag. Är det någon som vill ha lösenordet kan ni skicka ett mail till hannene@live.se så skickar jag ut det då.

Till er andra som är mina riktiga vänner vill jag bara be om ursäkt för att jag just nu inte hör av mig eller svarar när ni skickar/ringer. Jag orkar inte just nu.
Jag har aldrig trott att man som människa kan komma såhär långt ner..

Vi hörs när vi hörs.

Värsta..

       Publicerat 2011-12-10 » 12:41:08 | Me and my life
Värsta natten å morgonen jag har varit med om..

Jag mår verkligen inte bra alltså! Måste ta tag i detta på Måndag.


Tänker inte..

       Publicerat 2011-12-08 » 00:49:34 | Me and my life
Nej, tänker icke bli djup å sånt nu. Försöker hålla mig flytande. Bilen går av sig själv både till å från jobbet. Den vägen hade jag nog kunnat köra i sömne faktiskt. Gör allting jag ska utan att reflektera eller känna efter. Just nu är det bäst. Måste jobba. Inte känna efter. Måste stanna ovanför ytan.

På Fredag är min enda ledig dag denna veckan så jag ska nog börja den med att böla som fan. Släppa lite på tyglarna liksom. Tror inte jag kommer känna mig så spänd sen.
De sjuka är att jag ibland kommer på mig själv med att jag spänner hela jävla kroppen. Kan ligga i soffan liksom å bara spänna allt va jag kan.

Nej men allvarligt.. Jag borde typ söka efter hjälp istället, men de är ett så låååångt projekt. Man ska hitta någon som man trivs med å yada yada.. Orkar inte.
Ska komma på rätt köl efter jul å träna skiten ur allt istället. För mig är de lika bra som terapi. Börja med mitt protein å min bra kost igen.

Just nu trillar allt samman å allt jag vill är att vara full för att kunna glömma mig själv. Ibland är jag ändå glad över mitt jobb så jag inte kan dricka. Tror de hade slutat i sveriges k to the atastrof då.

Nej nu ska jag wordfeuda sönder sängen lite å sen försöka decka.

Lite panik.

       Publicerat 2011-12-07 » 11:39:30 | Me and my life

Mmm, man vaknar.. Inser att man fryser så man drar upp täckhelvetet lite till.. Oj, vad är klockan egentligen? Har inte alarmet ringt? ... Hittar iphonen å trycker på knappen.. Ingenting händer. Den är död ja! Den ÄR DE JA!!! Upp i 190 km/h, slår foten i sänggaveln, springer till köket å ser att klockan är fem i elva... Alarmet stod på elva, om nu telefonen skulle varit igång.

Moget. Men ändå tur att min kropp ställer in sig å går att lita på.
Man måste ju liksom vara glad för att man kan lita på den på något sätt.

Fuck it.


Mmm what to say?

       Publicerat 2011-12-06 » 00:45:05 | Me and my life
Vet inte riktigt? Känner mig helt tom på något konstigt vis.

Körde å fika hos Paddy innan, lussekatter å vann. Min mage har inte pallat kaffe sen i Onsdags. Min mage pallar ingenting nu känns de som. Kan inte röka på morgnarna heller. Så fort jag ser mat vill jag typ kräka, fast jag vill ju inte de ändå klart. Men, de är en sån känsla att jag liksom...blir helt äcklad av allting. Är ju hungrig men..de går liksom inte. Stod å gjorde middag igår en hel timme å sen när jag skulle äta så bara växte allt i munnen. Riktigt äckligt.

Äcklas av mig själv också. Känner ett sånt stort jävla hat mot mig själv. Ser på mig själv som att jag är en liten jävla människa som inte vet vad jag själv heter. De känns som att jag på något vis har velat fly ifrån mig själv så länge. Jag är så impulsiv å gör saker å sen fattar jag inte innebörden av det? Jag bara kör liksom.. År eller månader efteråt fattar jag å hamnar i sjuka depressioner som gör att jag inte orkar titta på mig själv i spegeln. Att jag vill duscha i tre år för att på något vis bli av med mig själv. Jag låser mig själv på alla känslor förutom hat och känner bara att jag pallar inte gråta, jag orkar inte kämpa utan jag bara låter allting förfalla. Jag stänger ute allt och alla å spelar en roll jag inte ens vet om jag kan stå för.

Alltså de är så jävla luddigt så jag förstår om inte ni förstår. Jag gör inte det själv nämligen. Jag sväljer och sväljer för jag har gråt i halsen och jag mår illa men jag vill varken spy eller gråta. Jag vill sova men jag vill inte göra de på nätterna utan på dagarna. Jag vill hata mig själv på något vis, för att jag inte kan lägga hatet på andra.

Vad är det jag egentligen håller på att fly ifrån? Ju längre tiden går så har jag ju snart flytt ifrån halva mitt liv. Jag vet liksom inte vart jag vill komma? Jag är rastlös, äcklad å fruktansvärt arg på mig själv. Arg för att jag bara kan få ut detta i min blogg. Arg för att jag inte kan prata med någon. Arg för att jag varje dag går ut och skrattar, ler och skämtar. Arg för att jag drack i helgen å blev full, äcklig och dansade som att det inte fanns någon morgondag. Arg för att jag skriver detta just nu när jag egentligen inte vill att någon ska läsa överhuvudtaget. Jag borde inte trycka på publicera men jag vet att jag kommer göra det ändå. Där ute finns de kanske någon som förstår. Som kanske på något vis har sett i mina ögon att jag är på ständig flykt. Som kanske kan känna min inre stress och inre panik jag har i halsen hela hela tiden. Hjärtat som slår hårt.

Jag vet att imorgon när jag vaknar kommer jag slå undan det å fortsätta som vanligt igen. Jag vet det för att jag inte orkar ta en diskussion med någon överhuvudtaget. Jag fixar inte de å jag orkar inte det. De hade varit skönt att kedjeröka med någon, sitta helt tyst å dricka skitvarmt kaffe som bränner upp halva munnen. Slippa säga någonting. De hade varit skönt att ha någon som förstår sig på mig exakt så sjuk som jag faktiskt är i mitt hue. Någon som inte undrar va fan mitt problem är!

I denna fina verkligheten som helst ska utspela sig som en fin film ska man liksom inte må dåligt. Då är min psykskadad å borde ligga inspärrad på en avdelning. Det är inte så. Alla är inte mönsterbarn. Alla är inte så lätta å läsa å lära känna. Problemet är att dem flesta är tysta som möss istället för att göra som jag. Jag är ju en idiot ändå eftersom jag 4 av 5 gånger inte visar eller pratar om någonting. Detta är en sån gång, 1 av 5 som jag bara kräker ut allt. Ett sånt inlägg som får folk att rygga tillbaka å får känna på en verklighet som inte är så rosa och fin. När jag sen två dagar senare skriver om en klänning jag har köpt så andas ni ut igen. Ah skönt, allt är som vanligt igen. Den fina verkligheten är tillbaka liksom..

Snart vill jag fan inte spela huvudrollen i denna filmen längre. Den är sjukt osammanhängande. Sjukt wierd film. Hur fan ska man kunna spela huvudrollen i sitt eget liv om man inte ens vet hur man ska vara? Om man inte ens vet hur man ska spela? När man inte ens vet hur man själv är?! Det är sjukt att jag hela tiden lyckas fly undan alla tankar å all ångest å att de sen kommer flera månader efteråt. De är sjukt att jag lyckas.

Nu ska jag överhuvudtaget inte läsa igenom detta inlägget utan jag ska bara trycka på publicera.
Ni kan bespara er energi å behöver inte kommentera om hur negativ/sjuk/onödig jag är. Jag skiter i vad ni tycker. Läs inte om det sticker i ögonen.

.. and it hurts with every heartbeat,

Destination unknown,

       Publicerat 2011-12-05 » 11:43:34 | Me and my life
Måndag igen, helt sjukt.. Dagarna bara springer iväg!

Helgen har varit ganska sjuk faktiskt.. Typ inbrott i lördags. Någon har öppnat dörren när vi satt ute i vardagsrummet å snott Alex jacka med plånbok å hela möget.. Känns inte sådär tryggt å bo här kanske? Folk tittar konstigt på en när man har låst 24/7 men är de märkligt eller? Har man de öppet så står de väl helt plötsligt en man å stirrar på en när man sitter här vid datorn. Hade sketet ner mig.

Jag har kommit in i någon period nu då jag bara vill sova. Ställer alarmet på nio, halv tio men kommer upp först elva, tolv, ett.. Känner mig helt jävla deprimerad. De är säkert vintern, mörkt å skittråkigt hela tiden å dessutom är jag alltid sjuk. Konstigt man tappar gnistan liksom?

Nej, låt de bli Januari nu så jag kan trycka på play igen. Just nu har jag tryckt på pause nämligen..
Bla bla bla, jag bara babblar. Känner inte ens för å blogga så jag fattar inte varför jag gör de? Ska köra hem till Paddy å fika en sväng nu innan jobb. 14-22. Jobbar 6 dagar denna veckan så med tanke på hur sleden å dö jag känner mig tänker jag ägna denna veckan åt att jobba och sova endast. Don't blame me för jag pallar inget mer.

Usch!!

       Publicerat 2011-12-02 » 01:29:49 | Me and my life

De har varit två hemska dagar! Maginfluensa är de absolut värsta som kan hända mig.. Hoppas de är över nu iallafall! Har kunnat äta lite ikväll..

Känner mig dock helt slut å helt utmattad i kroppen så jag tänkte sova nu! Har sovit halva dagen idag men borde inte va problem å somna igen.. Imorgon blir de vila hela dagen också iallafall så jag blir fri ifrån detta helvetet!

Godnatt..


RSS 2.0